♦ Upptäckt

Jag upplevde något märkligt, men bra, igår. I rulltrappan ner i New Yorker var det ett ungt par före mig. Dem höll handen och pussades. För första gången på väldigt länge kände jag inget behov av pojkvän. Det var en väldigt skön känsla. I så många år har jag gått och längtat efter närheten av en pojkvän. Men egentligen är jag inte i behov av det. Vänner ger mig närhet så det räcker och blir över. Jag tänker inte längre leta efter pojkvän. Jag tror att det är större chans nu att det kommer, än att jag letar. Så vi får väl se, men jag över lever med eller utan pojkvän.

VIK är min pojkvän. Just nu..