måndag 19 december 2011

Jag har försökt så många gånger att komma nära dig.

Här är jag nu, ensam som du. Vilse och rädd ibland, ser du mig nu?
Den första gången jag såg på dig och kände hur du såg på mig. Då föll allting jag trott var sant, jag vet du kände likadant. Du var så vacker då som nåt jag aldrig kunnat nå, och hjärtat slog ett slag för var förlorad dag. Jag gömde mig i fantasin, så rädd för vad du kunde bli. Men var gång som jag ljög för mig. Så såg jag sanningen i dig. Nu står du här idag med allt jag någonsin velat ha och hjärtat slår ett slag för var förlorad dag. Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här, säg att du inom dig bär bara kärlekens röst och jag ska öppna min dörr och ge dig varje dag igen. Leva här för sanningen, låt mig bli den som först öppnar din dörr.
Så börjar livet här till slut. Vi gråter det som var förut, så somnar vi så tätt ihop. Att dagen vaknar allt för fort, för den himmel som jag nått och för allt det som jag nu förstått.

Om jag är den du vill ha. Så låt mig stanna här.Och visa att jag ser den killen som den du är. Om jag är den du vill  ge av drömmar du har kvar, visa mig en väg, som får dig att stanna kvar. Om jag har förstått dig rätt, så finns det ingen annan. Det finns ingen bättre tjej för dig, än den jag är. Jag kanske har hållit i dig för hårt, men bara av rädsla. Jag ser dig hellre flyga fritt, än att se på dig så här. Jag vill att du ser på mig som förut, innan alla ljusen har brunnit ut. Vi ska hitta ut, om jag är den du vill ha. Låt mig stanna här.Jag kanske har aldrig sett en killen som du är. Om jag är den du vill ge av drömmar du har kvar. Visa mig en väg, som får dig att stanna kvar. Om jag är den du vill ha.

1 kommentar: